Pasta och hälsa

Pasta och hälsa, går det ihop? Balans är nyckelordet, då är pasta fantastisk mat! 

Pasta- blir man tjock av det? 

Nej- inte i lagom mängd. Pasta har fått oförtjänt dåligt rykte. Men man måste äta lagom mycket av det, precis som med all annan mat. Protein, fett och kolhydrater är livsviktig energigivande näring för oss- men i för stor mängd (och i kombination med för lite rörelse) kan det leda till övervikt och ohälsa. Pasta är i grunden gjord på vatten och vetemjöl. Det gör att pasta är en bra källa till kolhydrater och proteiner. En viktig hörnsten för att må bra och hålla sin vikt är att inte fokusera för mycket på enskilda livsmedel utan att hitta en näringsmässig balans på tallriken. Ett enkelt och praktiskt sätt att få koll på balansen mellan olika näringsämnen är att tänka på tallriksmodellen när maten läggs upp på tallriken. De allra flesta mår bra av att täcka halva tallriken med grönsaker (bra källor vitaminer, mineraler, fibrer) och sedan låta 1/5 fyllas av fisk/kött/ägg (bra källor till protein) och ¼ av potatis/ris/pasta/gryner (bra källor till kolhydrater)   

Personer som tränar hårt och ofta kan behöva ge större plats åt kolhydratkällorna på tallriken- då låter man biten med pasta/ris/potatis/gryner bli större på bekostnad av grönsaksdelen. (länk till träning och hälsa) 

Pasta och GI 

GI är ett mått på hur snabbt kolhydrater tas upp av kroppen från olika livsmedel. I dessa sammanhang pratar man om “snabba” och “långsamma” livsmedel/kolhydrater. Snabba livsmedel/kolhydrater (högt GI) ger en snabb blodsockerhöjning vilket gör att man måste äta oftare. Långsamma livsmedel/kolhydrater (lågt GI) ger en mer långsam blodsockerhöjning vilket dämpar insulinpåslaget och bidrar till att hålla blodsockernivån jämn mellan måltiderna samt en mer hälsosam fettomsättning och blodfettsnivåer. Pasta har ett lågt GI eller medellågt GI. 

Läs mer om GI här (länk till Livsmedelsverkets info om GI och GL 

Men pasta innehåller ju vitt mjöl- då är det ju onyttigt! 

Pasta är gjort på vetemjöl, vatten och ibland även ägg. Mjölet i sig innehåller till stor del näring i form av stärkelse (kolhydrater) och proteiner. Det vita mjölet innehåller mindre fiber, vitaminer och mineraler. Kompletteras pastarätten med tex grova grönsaker, fullkornsbröd och bönor så får måltiden som helhet ett bra näringsinnehåll. På tallriken sker alltså ett näringsmässigt teamwork mellan de olika ingredienserna.  

Blir man dum av att inte äta pasta eller annan mat med kolhydrater? 

Hjärnan behöver kolhydrater (glukos) för att fungera bra. Undviker man att äta mat med kolhydrater så måste kroppen till slut göra om andra näringsämnen till energigivare för hjärnan/kroppen. Det är inte optimalt. Därför är det bra för kroppen/hjärnan att få måltider som är en blandning av kolhydrater/fett och proteiner. Ett praktiskt sätt att få bra proportioner mellan näringsämnen är att äta enligt tallriksmodellen (bild på den)  

Pasta och träning

Kolhydrater är en ovärderlig träningskompis! Och pasta är en bra källa till kolhydrater som både hjärnan och kroppens muskler enkelt tar till sig och gillar!  

Olika typer av kolhydrater 

Kolhydrater innehåller ungefär lika mycket energi som protein, men det gäller att välja rätt sorts kolhydrater till rätt tillfälle. Kolhydrater brukar delas in i långsamma kolhydrater och snabba kolhydrater utifrån hur de påverkar blodsockret i kroppen, och konstigt nog finns de i så skilda livsmedel som grönsaker, pasta och bröd, men också läsk och godis! Vilken form du väljer påverkar ditt träningsresultat.  

Välj rätt sort  

Innan träning är långsamma kolhydrater bäst. De tar längre tid för kroppen att bryta ner vilket gör att de mättar bättre och ger energi som varar länge. Långsamma kolhydrater finns det mycket av i pasta, bönor, linser, bröd med hela korn, ris samt omogen frukt. Men snabba kolhydrater har också sin funktion. Efter träning fyller de snabbt på energiförråden och stimulerar muskeltillväxten. Snabba kolhydrater finns visserligen i bullar och läsk, men ett bättre val är tex mogen färsk eller torkad frukt.  

Låt magen tugga  

Hur maten tillverkats eller hur du tillagat den har också stor betydelse. Ju mindre maten behandlas desto mer får magen jobba för att bryta ner den, och då sker också blodsockerstegringen långsammare. Gör därför som italienarna och koka pastan och risotton ”al dente”. Det ger ett behagligt tuggmotstånd och energi som räcker lite länge.  

Kolhydratladdning- så funkar det  

Inför ett stort lopp är kolhydrater suveränt att frossa i. Genom att träna riktigt intensivt ungefär en vecka innan ett längre och tuffare lopp eller tävling, tömmer man det lager av energi som finns sparat i musklerna och levern. För att maximera sin prestation äter man sedan kolhydratrik mat och vilar 3-4 dagar innan loppet. Då är kroppens depåer fyllda och man orkar prestera längre. Att kolhydratladda med pasta eller ris gör succé på tävlingsdagen. 

 

På Zeta.nu använder vi cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så god som möjligt. Läs mer här.